Drama
I dag har jag bara känt mig som ett tomt skal sedan jag vaknade, huvudet har dunkat och humöret har setat under fötterna. Hela veckan har för övrigt vart ganska så dålig, jag gillar inte när M är borta- alla rutiner liksom bara försvinner med henne. Jag försöker styra upp allt, men för gudsskull- jag orkar ju inte! Därför känns det allra bäst om jag skyller på något, så därför har jag helt enkelt börjat att göra det. Om en månad flyttar vi, cirka åtminstonde. Så vad kan vara simplare än att skylla på just det? Helt onödigt att peta på hemmet när det endå skall ned i kartonger vilken dag som helst. Fyfan vad lat jag är..
Här om dagen fick jag även en släng dramatik inslängt i min vardag, verkligen inte behövligt. Jag lyckades göra mig osams med en god vän och började onekligen fundera och överväga hur jag igentligen prioriterar här i livet. Jag blev nervös och ängslig, rädd att jag gjort något fel- precis som vanligt när jag tänker för mycket. Min slutsats är dock att, jag behöver inte det där- jag behöver inga utomstående som förminskar mig. Vänner har jag gott om, även om jag idag kan räkna dem på en hand. Två av dem är min mamma och min sambo, jag är lyckligt lottad.
Drama, ja nog smakar det precis lika vidrigt idag som det gjorde för fyra år sedan. Det var nämligen då jag levde i ett överflöd av det, under separationen med M´s pappa. Urk..
Jag längtar efter lite helg och fint väder nu! Allra bäst vore det kanske om kylan kunde lugna ner sig lite, så att våren åtminstonde kunde få en liten chans att träda fram om några veckor eller så. Tanken på att kunna använda tygskor och tunn jacka får det att pirra lite i kroppen.
Nu vaknade mini, dags att blanda en flaska välling och försöka få sambon att krypa upp med oss i soffan. En film och familjemys kan inte avsluta dagen på ett bättre sätt..
Trevlig otrevlig