Drabbel
Just nu tar jag en paus, en paus från kanske inte så mycket alls, men en paus från allt som jag åtminstonde har planerat att hinna med under dagen. Jag har duschat, lagt ansiktsmask och borstat håret- ja, det är mer än vad jag faktiskt brukar hinna med när mini tar en tupplur efter förmiddagsgröten. K är ledig idag och for för någon timma sedan iväg med M till Jula för att införskaffa lite " bra att ha " prylar till sovrummet som nu blir projekt nummer 6 att sätta igång med. Den gräsliga terakotta- tapeten skall bort, och upp sätts vita tapeter med en planerad fond för att bryta av en liten, liten aning. Denna fondtapet heter Betong, och jag tänkte såklart redovisa resultatet när det är klart.
Det är dyrt att renovera, så vi gör små förändringar i taget. Helt sinnessjukt vad det kostar att bara tapetsera om i hela huset, jag hade aldrig i min vildaste fantasi tro att det skulle sticka iväg så som det redan gjort ekonomiskt. Tur att resultatet iallafall blir bra. När allt det grundliga är gjort så är det bara att ta tag i grovarbetet, eller åtminstonde börja att spåna lite kring det. Tvättstugan skall få ett lyft, köket skall ritas om ( till vis mån ) och rivas ut, båda badrummen skall kaklas och helrenoveras, garaget skall saneras och ett litet soldäck på altan planerar vi att bygga ut. Vi skall även lägga nytt golv i hela huset, och måla fasaden. Nog har vi att göra. Håller alla tummarna för att postkodlotteriet snart plingar på dörren, det vore något det!
Ja, på tal om att allt kostar pengar. Shit vad trisst det är att inte kunna inreda här hemma! Känns ju helt onödigt att köpa massa nya detaljer när grunden och nuvarande möbler endå skall bort och bytas ut. Jag kan inte ens föreställa mig hur det känns när allt är komplett sen, när man liksom letar efter saker att kunna förnya och förbättra. Ja, tänk- om 10 år kanske vi nått dit.
Nu tänker jag ge mig ut i det fina vädret en stund med mini. En promenad vore ju på sin plats! Jag står fortfarande stilla på min övervikt och har väl igentligen inte jobbat så mycket på det, kärlekshandtagen tycker jag har blivit mindre men magen är fortfarande där den är. Valkarna sitter som berget och skall jag någonsin få bort dem, eller åtminstonde göra dem mindre så behöver jag gå all in, och det orkar jag inte bry mig om just nu. Det fetaste jag äger på min kropp för tillfället är nog mina höfter och lår, ser ut som att jag setat på en häst sedan jag föddes ungefär. Ja, som ni läser så hymlar jag inte direkt. Det går inte att hymla med sitt utseende! Sanningen är ju faktiskt den att, man blir vad man äter.
I 9 månader av mitt liv så har jag vart gravid, två gånger. I tre månader av varje graviditet så vägde jag 100kg. Att rasa två gånger i vikt från den siffran ger påverkningar på kroppen, åtminstonde på min kropp. Lär man sig att leva med det? Igentligen inte, men jag har accepterat att det är såhär jag kommer se ut tills jag gör något åt det. Min familj älskar mig för den jag är, och det är ju huvudsaken. Nyckeln till livet.